Får börja med det tråkiga, alla tankar och kärlek till familjen Krantz idag och många dagar framöver.
Har sovit dåligt i natt, drömt massa konstigt om Elin.
Hoppas verkligen att hon finns där någonstans levande, men chansen verkar inte så stor.

Igår var vi uppe hos Amanda hela kvällen, vi tog även med hundarna upp till berget på en promenad.
Kan inte fatta att världen är så orättvis, att man inte kan känna sig trygg någonstans idag.
Att man inte kan åka / gå hem utan att behöva vara rädd när som helst på dygnet.
Att det finns folk utan känslor som inte bryr sig som inte har någon respekt alls, varför händer detta?

Varför ska man skada en oskyldig människa så, jag fattar inte poängen, vad fan får man ut av sånt?
Åhh, blir så arg och deprimerad av det här.
Man får inte ta allt för givet alltså, man lär sig av misstag.
Ska man verkligen vara rädd för att leva?

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mera, händer inte så mycket just nu förutom att jag är sjukskriven igen så ligger bara hemma och inte gör något alls.


Vi hörs väl en annan dag.